Igår hade jag två uppgifter. Slänga sopporna och köpa ett nytt dammsugarmunstycke. Förutom att jobba då. Jag skrev också en krönika på kvällen som jag hoppas få in i Heja livets Facebookgrupp och som handlar om sorg efter ett husdjur, en sorg vi sällan pratar om trots att den drabbar så många av oss, en liksom lite mindre värd sorg för att det är ett djur.

Jag grät mest hela tiden. Glasögonen immade igen och snoret rann. Jag skrev den i jag-form till Loppan och om jag inte får den publiserad i gruppen då kan jag dela den här.

Så till något helt annat. Hur tänker ni kring vaccinet? Har du tänkt ta det? Och du som inte tänker? Vore intressant att höra om era argument.

Ja. Vad säger man. Måndag. Vaknade 7:30. Tar alltid en kaffe, öppnar sovrumsfönstret på vid gavel och sätter mig framför datorn. Just nu är det vår TV-gala, en ny ambassadör som äntligen landat, Adam Tensta, julkampanj och lite annat som löper på.

Oftast äter jag frukost vid 10:30 och hoppar oftast över lunchen. Ringer oftast och pratar med Sofie en stund vid 11. Och ja, sen jobbar jag vidare, tar en sväng i vardagsrummet, lägger mig på soffan 10 minuter, går tillbaka till datorn. Har oftast ett eller flera möten. Ja, sådär håller det på. Vecka ut och in.

Det är inte helt lätt att skapa intressant och roligt innehåll just nu när ingenting händer. Det finns inga middagar eller utehäng, inga fikastunder eller möten att redovisa här på bloggen. Det är ju samma för alla förstås och jag hoppas ni har förståelse för det.

Ni får helt enkelt hålla tillgodo med mina tankar och funderingar istället. Så roligt att se i kommentarerna på förra inlägget att ni är flera som följt mig ända sedan jag började blogga, tack för så fina ord

Helgen har varit extremt lazy. Extremt. Jag har inte gjort många knop. Druckit bubbel, tittat på TV, sovit. Det är verkligen så deppigt det här, för alla förstås men helt nödvändig om vi ska bromsa smittan.