Pappas klockor är skickade från ett bankfack i Bryssel. När jag öppnar boxen slår hans doft emot mig. doften av den rökelse han ofta tände och som satte sig i hans DNA. En mycket märklig känsla. Att någon är närvarande men ändå absolut inte. Jag undrar om någon anna tänker på honom idag för han hade många bröder och systrar men bara ett barn. Jag.

Idag, 3 mars, är även hans födelsedag. Min fina pappa som jag inte kände riktigt men som ändå är mitt arv, mitt wolof och min gen och vars svunna liv gör mig nyfiken.

Förra årets designerduo First Aid Kit

Nu har vi dragit igång arbetet med nästa års designer. Ett spännande namn som jag förstås inte kan avslöja men som är kreativ och innovativ. Det är åtta månader kvar tills oktober och Rosa bandet-kampanjen men den börjar ju redan nu, band ska designas, produceras, få in partners, skapa budskap och sätta koncept. Ett stort kugghjul.

Äntligen kom min snickare och satte upp en ny, större spegel än den förra, fjösiga. Och en ny badrumsdörr i rätt mått. Jag ska nog ta en promenad i den fina vädret och handla mjölk och ägg som är slut. Jag hade en helt fantastisk kväll hemma hos Maria på Lidingö. Åt en magisk torskrygg med skirat smör och pepparrot.

Vid 00:30 tog jag en taxi hem så är lite trött idag. Lennox med vänner hade varit här medan jag var borta. Massa glas och så kuddarna på sniskan i soffan. De hade tittat på film. Han är väldigt noga med att plocka undan efter sig när han varit här med kompisar. Alltid något.

Jag har rensat garderoben, lämnar kläderna i Facebookgrupp Familjehjälpen. Man köper ju inga kläder nu förtiden, när ska man ha dem? Jag har ju gått omkring i myskläder och fårskinnstofflor i ett år.

Kväll är jag faktiskt bjuden på middag på Lidingö. Familjen jag ska till har haft covid rätt nyligen och jag tar en uber dit och hem. Det är en gammal kollega till mig från Aller-tiden som messade mig sent igår kväll.

Nu ska jag värma en gammal lasagne till någon slags väldigt sen lunch.